Brott i nära relation

Med våld i nära relation menas brott där gärningspersonen, den som utför brottet, har eller har haft en nära relation till dig som är utsatt.

En nära relation kan innebära att ni är eller har varit gifta, sambo eller särbo eller har gemensamma barn. I en nära relation omfattas även barn, föräldrar och syskon till gärningspersonen.

Om du är utsatt är det viktigt att känna till att våldet kan se olika ut och att det kan vara brottsligt. Ofta förekommer flera olika sorters våld i en våldsam relation. 

• Psykiskt våld som hot, kontroll, förnedring eller isolering
• Fysiskt våld som slag, sparkar eller stryptag
• Sexuellt våld som kan vara handlingar som genomförs utan samtycke, som kränkningar, trakasserier eller våldtäkt
• Ekonomiskt våld genom kontroll av någons pengar, tvång till skuldsättning, kontroll av lön, bank-id och/eller mejl och telefonnummer.
• Digitalt våld kan vara att via teknik som telefon eller internet kontrollera, hota eller kränka någon.
• Materiellt våld som att hota om att eller avsiktligen förstöra någons ägodelar
• Latent våld som är en tyst våldsform som innefattar en ständig närvaro av våld, även när det inte pågår just nu. Det kan vara ett ständigt hot om våld och kan innebära att den som utsätt hela tiden är vaksam och rädd.

Svartsjuka och makt

I många fall är motivet bakom ett brott i en nära relation svartsjuka eller konflikter i samband med separation eller skilsmässa. Ofta finns alkohol med i bilden. Inte sällan handlar det också om att den ena parten vill ha makt och kontroll över den andra. Våldet blir ofta allvarligare med tiden. 

Är du utsatt är det vanligt att du själv bagatelliserar våldet eftersom självkänslan sjunker och man då anser sig ”förtjäna våldet”. De känslorna byggs ofta upp genom psykisk nedbrytning och fysisk misshandel från den andra parten.

Hedersrelaterade motiv

Brotten kan också ha ett hedersrelaterat motiv. Det är brott som helt eller delvis begåtts för att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps anseende utifrån en föreställning om heder.

Hedersrelaterad brottslighet

Barn som upplever kränkningar, hot och våld i hemmet drabbas av både fysiska och psykiska skador. Forskning visar att dessa barn visar mer tecken än andra barn på

• oro
• ångest
• depression
• posttraumatiskt stressyndrom
• aggressivitet. 

Det är straffbart att låta barn bevittna brottsliga handlingar som till exempel vålds- och sexualbrott. Det kallas för barnfridsbrott. Barnet ska vara närstående eller ha varit närstående till både gärningspersonen och offret för grundbrottet. 

Att gång på gång kränka en närståendes integritet för att skada personens självkänsla, genom att till exempel hota eller slå kallas grov fridskränkning. Om en man begår ett sådant brott mot en kvinna som han lever eller har levt tillsammans med kallas det grov kvinnofridskränkning.

Brott i nära relationer förekommer även i relationer där den ena parten står i beroendeställning till den andra, till exempel till följd av funktionsvariation. Det kan handla om fysiska funktionshinder som begränsad rörelseförmåga eller nedsatt syn och hörsel, men också om psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning.

Den här gruppen har det extra svårt, eftersom de ofta är så beroende av den person som är både partner och förövare. Det gör de här brotten ännu svårare att upptäcka.

Därför är du som bevittnar, eller misstänker, brott mot människor med funktionsvariation extra viktig. Om du kommer i kontakt med någon som du tror är utsatt, ska du anmäla det till polisen.

Stöd och hjälp i rättsprocessen med mera

Det finns flera instanser som kan ge dig som utövar eller utsätts för våld hjälp. Ta del av stödorganisationer som erbjuder stöd vid våld och övergrepp (pdf, 131 kB).

När du gör en polisanmälan ska polisen ge dig information om dina möjligheter till stöd och hjälp. Det är främst din kommun som ansvarar för att du som utsatts för brott får det stöd och den hjälp du behöver.

Behöver du stöd kan du vända dig till socialtjänsten i den kommun du bor i. Det finns även olika organisationer och jourer du kan vända dig till. 

Hjälp och stöd

Organisationer och jourer som ger stöd och hjälp

Brottsofferjouren

Brottsofferjouren är en organisation som arbetar med att ge stöd till brottsoffer, och de har också en stödlinje som är gratis att ringa till.

Stöd och hjälp, Brottsofferjouren

Svenska kyrkan

Svenska kyrkan erbjuder jourhavande präst mellan klockan 21 och 6. Även om du inte haft kontakt med kyrkan tidigare kan du alltid vända dig dit. Det finns även andra samfund du kan kontakta. 

Jourhavande präst, Svenska kyrkan

Brottsofferguiden

Brottsofferguiden ger dig som blivit utsatt för brott en överblick över vad som kan vara aktuellt i den situation du är i nu. Webbplatsen drivs av Brottsoffermyndigheten.

Brottsofferguiden

Hjälp och stöd för kvinnor:

• Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon dit du (även män) kan ringa kostnadsfritt om du utsatts för hot eller våld. Linjen är bemannad dygnet runt och du kan vara anonym. Att du ringt dit syns inte på din telefonräkning.

Ring oss för stöd, Kvinnofridslinjen

• Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, är en riksorganisation för drygt 100 av landets tjej- och kvinnojourer.

Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige, Roks

• Unizon, Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund finns över hela Sverige. Du kan chatta, ringa eller besöka dem.

Unizon - Sveriges Kvinno- och tjejjourers riksförbund

Hjälp och stöd för barn och unga:

• Bris, Barnens rätt i samhället riktar sig till dig som är barn eller ungdom och har blivit utsatt för, eller bevittnat våld i hemmet. Du kan ringa Bris att få hjälp och stöd. Alla som arbetar på Bris har tystnadsplikt, du behöver inte berätta vem du är. Bris betalar samtalet och det syns inte på telefonräkningen att du har ringt.

Barnens rätt i samhället, Bris

• Ungarelationer.se arbetar med att ge stöd och information till den som är under 20 är och som blir utsatt i sin relation, är kompis till någon som blir det, eller är den som utsätter. Det kan vara pågående eller ha hänt tidigare.

Unga relationer

Hjälp och stöd för hbtq-personer:

• RFSL har en stödmottagning som vänder sig till hbtqi-personer som blivit utsatta för trakasserier, hot och våld. Även närstående och vänner till våldsutsatta hbtq-personer är välkomna samt personer som i sitt yrke möter våldsutsatta hbtqi-personer.

Stödmottagningen, RFSL

Hjälp och stöd för män:

• MÄN och killar.se arbetar med att främja jämställdhet och förebygga våld hos killar och unga män. De lyssnar på berättelser och frågor som berör och påverkar deras liv. Främst gör de detta genom deras digitala stödplattform Killar.se, som har både en chatt och en samtalsmottagning.

Stödlinjen för män

Stödlinjen för män 020-80 80 80 är en nationell stödtelefon för män som utsatts för hot och våld i en nära relation eller sexuella övergrepp. Även närstående och yrkesverksamma som möter våldsutsatta är välkomna att ringa. Stödtelefonen är öppen alla dagar kl. 7–21. Den som ringer är anonym. Samtalet är gratis. 

Stödlinjen för transpersoner

Stödlinjen för transpersoner 020-55 00 00 är en nationell stödtelefon för transpersoner, inklusive ickebinära, som utsatts för hot och våld i en nära relation eller sexuella övergrepp. Även närstående och yrkesverksamma som möter våldsutsatta är välkomna att ringa. Stödtelefonen är öppen alla dagar kl. 11-19. Den som ringer är anonym. Samtalet är gratis.

För dig som utsätter någon för våld:

• Rikskriscentrum är en riksorganisation med verksamheter som arbetar med våld i nära relationer, män i kris och mäns våld mot kvinnor.
  

Rikskriscentrum

• Välj att sluta riktar sig till dig som utövar eller riskerar att utöva våld i en nära relation och vill få hjälp att ta första steget mot en förändring. Du kan vara anonym. Även yrkesverksamma, anhöriga och andra som har frågor om våldsamt beteende kan ringa.

Välj att sluta