Missbruk av regler utgör en risk vid samhällsviktiga verksamheter

Vid en myndighetsgemensam kontroll på en industri i Oxelösund påträffades 20 utstationerade arbetstagare som inte bedömdes ha rätt att arbeta i Sverige. 

– Vi fick återigen bekräftat att regelverken för utstationering missbrukas. Vi vet inte vilka arbetstagare vi har vid samhällsviktig verksamhet eller vad de gör där. Det finns risk för att individer genom utstationering oupptäckt kan ägna sig åt inhämtning av information, kartläggning, påverkan och stöld av teknik och kunskap, säger Helena Lans, samordnare mot arbetslivskriminalitet inom Polismyndigheten.

Regelverken för utstationering av arbetstagare möjliggör att utländska företag kan skicka personal till Sverige från andra EES-länder.

Kontroll saknas

Utifrån ett säkerhetsperspektiv är det allvarligt att personer som saknar rätt att arbeta i landet påträffas vid samhällsviktiga verksamheter.

–  Det är idag omöjligt för myndigheterna att ha kontroll på vilka som rör sig vid dessa verksamheter utan att göra en fysisk inspektion på plats. Utstationering kan ses som en form av okontrollerad arbetskraftsinvandring, säger Helena Lans.

Uppgifterna till utstationeringsregistret saknar information om medborgarskap och det finns är stort mörkertal utstationerade som aldrig anmäls till registret.

Flera inspektioner har visat på problemet

Förra året gjordes en rad myndighetsgemensamma insatser för att komma åt arbetslivskriminalitet kopplad till utstationerade arbetstagare, bland annat på skyddsobjekt i Göteborgs Hamn och på Preem i Lysekil. Vid dessa inspektioner påträffades personer som var utstationerade, ett stort antal av dem var personer från tredjeland som bedömdes arbeta illegalt i Sverige.

Utöver riskerna för samhällsviktig verksamhet medför missbruket av utstationeringsreglerna också ökade risker för organiserad brottslighet där människor exploateras, konkurrensen snedvrids och välfärden urholkas då de utländska företagen inte betalar skatter och sociala avgifter.

Skärpta regler 

Polismyndigheten förordar att det svenska utstationeringsregelverket skärps i syfte att minska de sårbarheter som möjliggör arbetslivskriminalitet och skapar risker för samhällsviktig verksamhet.

• Inför krav på att nationalitet och id-uppgifter måste anges i utstationeringsregistret.
• Inför ett anmälningssystem för registrering av utstationerad arbetskraft liknande Belgiens. Ett sådant system skulle innebära att alla arbetstagare anmäls i förväg innan de kommer till Sverige, samt att de får ett individuellt id-nummer.
• Se över om undantaget från kravet på arbetstillstånd i utlänningsförordningen (5 kap 2 § 4p) kan kopplas till de krav som utstationeringslagen föreskriver om en faktisk utstationering och att regelverken samspelar. Idag är det möjligt att få undantag på kravet om arbetstillstånd som utstationerad arbetstagare trots att utstationeringen är felaktig eller osann.
• Inför krav på fast driftställe för utländska företag. Presumtion av fast driftställe skulle markant försvåra för oseriösa aktörer och medföra en förskjutning från efterhandskontroll till inträdeskontroll.
• Utred om Skatteverket skulle kunna vara den myndighet som utfärdar en administrativ sanktionsavgift till arbetsgivare som använder sig av illegal arbetskraft.
• Inför krav på ansökan om uppehållstillstånd från dag 1 för utstationerade tredjelandsmedborgare. Andra EU-länder har ett sådant krav.